Har jag mitt fokus i rätt riktning? Och hur väl är skärpan inställd?
Organisera och planera går bra, men kan jag älska, tjäna, och lärjungaträna?
Det är verksamhet att ha barnkör?! Är det verksamhet att ha bönesamling?
”Think outside the box” –gör jag verkligen det?
Kan scouting fungera som/vara/bli lärjungaträning?
Hur mycket organisation, årsmöten, ekonomirapporter, kommittéer, etc. behöver det finnas för att vara församling? Var går gränsen mellan nödvändig organisation och den som bara stjäl tid och uppmärksamhet från viktigare uppgifter?
Hur får vi samman alla generationer på bästa sätt?
Hur många av Sveriges kristna idag har tagit emot Jesus på ett läger?
Diskussioner och samtal väcker frågor.
Bl.a. frågor som de här, och tusen fler. Hur ska jag formulera dem? Och förhålla mig till dem? Och vad är svaren? Församling är svårt, och fantastiskt! Det är för väl att jag möter människor som tänker olika gentemot mig själv, som har annat med sig, och som ärligt säger vad den tycker när vi börjar prata, fundera, diskutera. Risken att jag tänker och gör som jag alltid har gjort måste krympa, för de här diskussionerna gör att jag börjar tänka. De får mig att fundera över varför jag tänker som jag gör, och varför jag gör som jag gör. Vad som är bra att behålla och stå fast vid, och vad jag bara skulle ta och kasta bort.
I alla fall, så tror jag att Gud kan göra stora saker i människors liv genom församlingen!
//Sara
